Vi ser nu, i april 2022, att vi måste kategorisera vår framtid i termer av ”efterkrigsperiod” och ”klimatkris”. Då är det på plats att rekapitulera vår förra stora kris: bankkrisen 2008, orsakad av ofinansierad spekulation. Kanske finns något att lära där inför tider med höjda räntor och instabila finansiella system.
För den som är novis på området rekommenderas ekonomijournalisten Andreas Cervenkas tidigare utgivna böcker Vad är pengar och Vad gör en bank. Båda böckerna är egentligen enbart en samling av artiklar i dagspress som han tidigare publicerat. Just därför är de väldigt pedagogiska, ibland övertydliga, i sina förklaringsmodeller. Och just därför lämpar de sig för den som inte har tagit två eller tre terminer nationalekonomi på universitetet.
Pengar skapas i korthet av banker eller andra institut. Enkelt uttryck så lånar banken ut två miljoner kronor till ditt bostadslån och har därmed skapat två miljoner kronor i banken, som en fordran från dig, dvs. din bostad som förväntas stiga i värde. Därmed ökar bankens förmögenhet och de kan låna ut ännu mer pengar. Spekulerar bankerna för mycket uppstår en verklig kris. Staten kan också ge ut nästa hur mycket som helst pengar med sina egna tillgångar som garanti. En viss soliditet måste finnas i banken, dvs. eget kapital. I Sverige 4-5 procent. Cervenka skriver:
”Ett företag som har en soliditet på 4 till 5 procent skulle betraktas som en självmordskandidat av vilken revisor som helst. Om inte detta företag är en storbank förstås, då framhålls detta dumdristiga risktagande som en mänsklig rättighet.”
Pengar skapas alltså i löpande band av banker genom utlåning. Enbart ca 3-5 procent av storbankernas omsättning utgörs av eget kapital. Bankernas utlåning i Sverige var 700 miljarder år 2000, och 2 800 miljarder år 2016. Swedbank hypoteks utlåning 2015 hamnade på 858 miljarder, men räntenettot (skillnad mellan kostnad för inlåning till banken och bankens utlåningsränta) var 11 miljarder. Trots att bankens egna lån inte är dyrare eller mer riskfyllda än tidigare, ökar vinsten.
Eftersom riksbankerna världen över pressat ner räntan (för att stimulera ekonomi, men när ekonomin börjar gå bättre faller börserna och räntan sänks) så har den i många år varit negativ (minusränta, betalt för att låna pengar) för stora och ”säkra” låntagare (tänk USA, Storbritannien, Sverige, Holland, samt världens femtio största banker). Hösten 2016 handlade stora banker och stater skuldsedlar värda över hundra tusen miljarder kronor till negativ ränta, dvs,. de fick betald för att låna. Totalt handlades räntepapper värda 13 000 miljarder dollar till negativ ränta bara under augusti 2016, enligt en beräkning i Financial Times. Skuldökning totalt (hushåll, företag, stater) ökade med 20 miljarder dollar per dag mellan åren 2007-2014 och skuldökningen ökar snabbare än BNP. De som har lånat för mycket får betalt för att låna mer. Skulderna i G7-länderna ökade mellan 2008-2013 med 18 000 miljarder dollar men genererade enbart en tillväxt på 1 000 miljarder dollar. Minusräntor äter också upp framtidens pensioner, säger Cervenka.
Lite dystert, eller hur? Jag tror att jag ska binda våra lån. Minst fem år.
Angående misskötsel av banker och pensionsstiftelser så skriver Cervenka:
”Att lyckas bli fälld för avancerad ekonomisk brottslighet i Sverige är nästan lika svårt som att bli träffad av en nedfallande utomjording, att döma av statistiken”
Andreas Cervenka, Vad är pengar? Pocket, 172 s. Vad gör en bank? Pocket, 190 s. Betyg, båda 5 av 6.
BOK och POLITIK 